Så efter 10 timmars resa är jag hemma i Rättvik igen. Jag kände för att bryta ihop lite grann när jag klev på tåget i Borlänge och det var smockat med folk (läs fjortisar) som jag antar var på väg hem från skolan och det fanns inte en enda sittplats på hela tåget så jag satt på golvet och halvsov och lyssnade på musik och tjurade. Det är bara inte rätt att fjortisar ska sno alla sittplatser när man själv har varit uppe sen 04:00 och rest hela dagen. Inte rätt.
Jag kände mig ganska likgiltig (fel ordval men orkar inte komma på något mera passande) inför tanken att komma hem, men nu när jag väl är det så känns det bara mysigt. Har blivit hälsad välkommen hem av hundarna, ätit hemlagat lyxig middag med mamma och pappa och druckit te och bara tagit det lugnt. Till påsken kanske Åsa och Johan kommer också. :)
Nu har jag bäddat sängen i mitt gamla rum och slogs av tanken att det v e r k l i g e n är tyst här. Inga dörrar som smäller, inget folk som pratar utanför, inget kylskåp som låter när man ska sova. Det är oerhört tyst i mitt rum. Jag störs inte av ljuden egentligen, jag trivs faktiskt med dem, men nu när jag ”hör” tystnaden så känns det oerhört rogivande. Det är så hemma.
Det låter skönt, kära du.
SvaraRaderaAllt utom det där med tågresenärerna. Kan känna igen mig i det där. Ellinor hälsar så gott! Hoppas du får ett skönt lov!
Du får hälsa tillbaka, och detsamma! Från vad jag har hört verkar ni ha det bra på ön. ;)
SvaraRadera