Framtiden

15/12: Tenta, envariabelsanalys
21/12: Tenta, organisk kemi
22/12: Åker till Rättvik

Om ni undrar vad jag ska ägna den närmsta veckan åt alltså.

Jag och Emma gick på en adventspromenad idag, för att liksom komma ut och från pluggandet lite. Det började snöa igen. Jag = mkt glad. Vi kanske till och med är uppe i en hel cm nu. Kanske.

Jag vaccinerade mig mot svininfluensan i fredags. Fick rejäl feber på natten sen, men nu har det helt gått över. Nu är det bara att hoppas att kemisterna och biologerna visste vad de gjorde när de tog fram vaccinet, så att jag om 10 år inte får horn och svans pga någon intressant mutation. (Svans skulle visserligen vara ganska kul.)

Jag skulle kunna babbla på i all evighet i det här inlägget bara för att skjuta upp mattepluggandet lite, men jag kan faktiskt begränsa mig.

glad advent!

Jag har fortfarande 7-8 kemiuppgifter kvar på mitt planerade dagsschema, så såklart kände jag för att skriva i bloggen istället. November har gått så obehagligt, sjukt fort: jag vet inte vad som hände. (Är inte det en månad som brukar kännas som evigheter?) Jag tycker inte ens att jag har gjort nåt särskilt.

Eller jo, jag har ju varit i Göteborg med Johanna såklart. Och pluggat. Och bara hängt, antar jag. Vi har fått våra studentoveraller också, så vi har sytt och haft oss med dem. Invigningen var i torsdags, den var väldigt lerig och allmänt, öh, händelserik. :P

Tillåt mig också att nörda lite över Doctor Who. Jag såg senaste specialavsnittet för några dagar sedan och blev bara rent allmänt kär. Igen. Och ledsen över att tionde doktorn snart är borta. Inte för att jag inte ser fram emot att se hur den elfte kommer vara, men ändåååå. Tionde doktorn är ju en sån perfekt blandning av vimsig och, vimsig. *tittar på julspecialerna för att komma i julstämning* ♥

*host*

kan jag få en droppe mjölk i mitt vatten eller två?

För att avsluta mina tentaångestinlägg kan jag säga att tenta-p är över och jag klarade båda tentorna. Ja, till och med kemitentan som jag trodde jag skulle faila. Men jag fick till och med en fyra. Näe, jag fattar fortfarande inte. Visst är jag glad, men det är lite läskigt vad mycket poäng man kan få fastän man inte tycker man ens fattar hälften av kursen.

Annars är allt som vanligt. Nya kurser har börjat. Jag har börjat spela Seiken Densetsu III för att ha nåt att skjuta upp pluggandet med. Sushilunch med kompisar. Ätit morotskaka och spelat Super Mario III med storebror. Liksom, har haft det trevligt men inget spektakulärt händer.

Lyckades hitta familjens gamla hemsida för våra hundar någonstans i ett obskyrt hörn av internet. Eftersom jag har en sådan enorm hundlängtan för tillfället så avslutar jag inlägget med en bild från "valptiden". I Rättvik har det tydligen varit lite skraltigt: Mejan har haft livmoderinflammation och opererades för några dagar sedan. Nu är hon tydligen instängd i en "klia-inte"-tratt, men mår i övrigt bra. Men en massa sympati till henne.

Tuva och en av hennes valpar. ('02)

"kan du beräkna pH på ett salt?" "mnä"

Saker jag har lärt mig under min första tenta-p:

1) Man har inte pluggat på riktigt förrän man har gått igenom en tentaperiod.
2) Läsa in 500 sidor kemi på 10 dagar är en dum idé.

Slutsatser man kan dra av detta:
1) Jag kommer misslyckas totalt med tentan imorgon.
2) Jag är dum.
3) DONUTS

"You're a dancing queen"

Min enda egentliga spotify-spellista är 0% hetero. :P Det är min pepp-feel-good-lista.

Jag är mitt inne i tenta-p just nu. Hade tenta i matten idag på förmiddagen, känner mig helt slutkörd. Svår var den också, ligger liksom lite på gränsen över om jag tror att jag har klarat den eller inte. Behövde ju bara 6 poäng, det borde jag väl ha kunnat skrapa ihop...?

Jag saknar dessutom gymnasiets trevliga tid med formelsamlingar till proven. Jag drömde om sinus och cosinus-satser inatt.

Om cirka 10 dagar har jag tentan i kemi. Meh.

Mn, halv nio är ju lite väl tidigt att gå och lägga sig, med det känns så frestande...

Ohh, förresten. Tänker ni samma sak som mig? Skjorta/slips-kombinationen? o.o

"Strangely enough, this is the past that somebody in the future is longing to go back to"

Idag var det min tur att stå för korridorsfikat och det var ju kanelbullens dag och allt, så jag insåg min plikt. Bullarna blev riktigt lyckade (if I may say so), allt gick åt och nu ska jag dessutom översätta receptet åt två av utbytesstudenterna. :)

I fredags var jag på Höstglöd, en sittning som Tingeling, Ling-sektionens "tjejförening" (d.v.s. det är en förening både för män och kvinnor, men som är till för att tjejerna på teknikutbildningarna ska kunna "hitta" varandra) anordnade. Föreläsning om kvinnors roll inom teknikföretag, middag och kul sällskap. Var jättetrevligt. Jag var enormt snuvig, men det var trevligt ändå.

Rent allmänt så antar jag att jag fortfarande kan säga att jag trivs i Linköping. Ändå är det en del av mig som fortfarande längtar tillbaka till Fårösund. Försöker säga åt mig själv att jag inte kan hålla på och längta sådär, men det kommer jag nog alltid göra. Det är bitterljuvt. Fast inte riktigt bittert, det är ett så fult ord. Så mest ljuvt, med en bismak av längtan. Är jag för sentimental nu?

for the price of a cup of tea

Jag tycker om hösten. Det finns visserligen avigsidor med den (som att cykla till skolan i regn och kyla) men överhuvudtaget står jag ut med det. Jag tycker om mörkret och jag tycker om höstrusket. Mysiga höstpromenader, både i kallt klart väder och i fuktig dimma. Kura ihop sig med filtar och te när det är regnigt och trist. Visserligen blir man ibland less på ett sätt man aldrig blir om sommaren, men det är ändå något betryggande med hösten. Som sagt, jag tycker om den.

Jag antar att den här hösten kommer att innebära en massa pluggande för min del. Men det känns bra, ändå.

jag köpte även en kjol

Johanna bad om en bild på min nya väggklocka. Den är så fascinerande ful att jag fick lov att köpa den. Hänger numera i hallen, ovanför dörren till mitt rum. Jag vet inte om det syns, men frukterna runt urtavlan är faktiskt upphöjda. Vem kommer på att designa nåt sånt? (Man kan bara hoppas att han/hon fick sparken.)

Med andra ord så cyklade jag och Johan in till Tornby idag. Meningen var att vi skulle till IKEA, men först letade vi oss fram till "Hjärtat i hjärtat", en second-hand butik som Johan hört skulle vara bra. Den var helt underbar. Förutom klockan köpte jag gardiner och en diktsamling. När jag och Johan gick omkring och provade gamla hattar kom en kvinna fram till mig och sa att jag var "väldigt söt" i "den där gröna" och pratade lite om hur mycket personlighet det finns i hattar. Lite underligt, mest kul.

högstadieidrott?

Hemulen kom klivande emot dem. Han hade tagit av sig skidorna och nosen glänste av vänlighet och värme.
Nu ska vi lära Mumintrollet att åka skidor, sa han.
Helst inte, tack, mumlade Mumintrollet och drog sig baklänges. Han tittade hastigt efter Too-ticki. Men hon hade gett sig av, kanske för att fiska ihop till en ny soppa.
Man ska inte vara rädd, sa Hemulen uppmuntrande och band fast skidorna vid Mumintrollets tassar.
Men jag vill inte..., började Mumintrollet eländigt.
Lilla My tittade på honom med ögonbrynen i vädret.
Nåja, sa Mumintrollet dystert. Men ingen stor backe.
Nejdå, bara sluttningen ner till bron, sa Hemulen. Böj knäna. Luta framåt. Låt inte skidorna åka isär. Överkroppen rak. Armarna tätt till kroppen. Kan du nu komma ihåg vad jag har sagt?
Nej, sa Mumintrollet.
Han fick en puff i ryggen, blundade och åkte. Först for skidorna ifrån varann så lång de kunde. Sen for de in på varandra och trasslade ihop sig med skidstavarna. Ovanpå alltihop låg Mumintrollet i en underlig ställning.
Gästerna piggnade till.
Man måste ha tålamod, sa Hemulen. Upp igen lilla vän, så gör vi om det.
Bena skakar, mumlade Mumintrollet.
Det här var värre än den ensamma vintern. Till och med solen, som han hade längtat efter så förfärligt, lyste rakt ner i dalen och såg hans förnedring.
Nu kom bron rusande emot honom uppför backen. Mumintrollet stack ut ena benet i luften för att rädda balansen. Det andra benet åkte ensamt för sig självt. Gästerna hurrade och tyckte att livet började bli roligt igen.

Det fanns inget upp och inget ner längre. Bara snö och elände och katastrof.

/ Trollvinter av Tove Jansson

"Det fanns inget upp och inget ner längre. Bara snö och elände och katastrof."

Det är underligt tyst i korridoren ikväll. Träffar vi på varandra i köket är konversationerna lugna, lågmälda. Ibland känns det som stel artighet men ikväll känns det som välvillighet. "Godnatt", "hope you feel better soon", "see you later". Bara små fraser, men så stillsamma att de känns bra att höra och säga.

Jag ska läsa lite "Trollvinter" av Tove Jansson innan jag sover. Är på sånt humör. Sluta tänka på tentan för ikväll.

"oändligheten minus oändligheten"

När kommer (500) Days of Summer till Sverige? Kommer den att göra det? Det är en sådan där film jag verkligen, verkligen vill se, på bio till och med. (Och inte enbart för att Matthew Gray Gubler spelar i den. Faktiskt.)

Annat som pågår nu är tentapluggande. Kemitenta på måndag och det känns, inte riktigt bra. För mycket att lära sig utantill på för kort tid. Om jag har tur kanske jag kan skrapa ihop ett godkänt. På övningstentan gick det lite so-so. Jag har pluggat så mycket jag har orkat, men igår kväll sa det bara stopp och mot mitt bättre vetande följde jag med storebror på The Animal Five's spelning istället. Och ikväll blir det tacokväll. Men eh. Man måste mata magen och själen innan man matar hjärnan, right?

Jag fick resultaten på matteduggan igår i alla fall. (Höhö.) Där skrapade jag i alla fall ihop ett godkänt. Gillade ration där, 120 pers blev underkända, 47 st godkända. Livet är hårt. :/

Genom lite slösurfande ramlade jag över en video från en av våra nolletävlingar, den som Ling (min sektion) faktiskt vann och som jag deltog i. Typ. Jag packades in i en bil.

hur deriverar man en ekonom?

Jag upparbetade en masterplan igår. Den gick ut på att jag idag skulle gå upp tidigt, äta frukost, tvätta och duscha och sen ha hela dagen ledig för att plugga matte. Jag antar att ingen blir förvånad när jag säger att alltihop gick fel redan vid första början.

Jag gick upp runt halv elva, åt frukost, segade vid datorn, duschade, segade lite till, tvättade två maskiner och satte igång med pluggandet runt 2. Sen var det korridorsfika 7-9.

Men nu har jag i alla fall pluggat till elva på kvällen så jag har ingen anledning att skämmas, tycker jag.

rubrik av något slag

Jag har bott i Linköping några veckor nu och känner att jag trivs. Jag har visserligen två duggor nästa vecka, galet mycket att göra och är lite orolig över matten, men jag trivs. Vilket ger mig väldigt mycket mer ork att faktiskt ta itu med att plugga. Så på det hela mår jag bra.

En sak jag faktiskt inte tänkt på förrän jag kom hit är hur "mansdominerad" hela tekniska högskolan egentligen är. Visserligen varierar det mellan programmen, men idag satt jag på matteföreläsningen och insåg att det måste vara kanske 90% killar i salen. (Lite skillnad från Gotland. :P) Ingenjörsyrken är mansdominerade säger ju visserligen alla, men jag trodde det inte var en sådan skillnad fortfarande.

Oh no, not another elf!

Labbrockarna var slut i XS. Besvikelse. Å andra sidan hittade jag och Alexandra ett jättehärligt café som låg mitt i Linköping, men var ändå avskilt från allt stök, de hade en jättemysig liten uteservering. Mysiga caféer gör en stad mycket bättre. Börjar för övrigt lära mig hitta lite smått i centrum. Känner mig lite mindre som en förvirrad lantis.

De visade Sagan om de två tornen idag på tv. Ett sug av nostalgi när jag hörde Rohan-melodin från TV:n som stod på ute i allmänrummet. Om jag inte hade några ton matte att göra skulle jag ha tittat. Sagan om Ringen kommer nog alltid, alltid få mig att må bra. Jag tänker på te, kakor och ligga i sängen och läsa om hoberna och Fylke och Gollum och äventyren och mytologin.

Längtar efter Bilbo-filmen. Bara, vad, 2 år kvar?

kan nollan sjunga nollesången kanske?

Min nolle-p avslutades med finsittning samt eftersläpp. Under sittning upphöjdes vi gradvis tills vi slutligen blev ettor. Visserligen var nolle-p stressig och lite nervös, men jag saknar det redan. Aldrig mera morgonsamling med TackLing...aldrig mera cykla uppför märkesbacken och bemötas av samtliga fadderier i givakt...

Nu är det ju liksom bara att köra igång och plugga. Och typ, tvätta, städa, faktiskt laga egen mat...allt jag inte har hunnit de senaste veckorna. (Noterar att jag nu har bott i Linköping i 3 veckor.) Imorgon ska jag åka in till stan med Alexandra och skaffa labbrock, strykjärn, häftapparat, m.m.

Nu måste jag gå till affären - hungern gör sig påmind.

...och självklart började det precis ösregna.

Tillägg: Mm. Först hemmakvällen på ett tag. Pizza, en öl och slötittande på lite gamla Queer as Folk-avsnitt. Jag mår bra.

greetings from linköping

Nu har vi fått nolleuppdrag. Vi är en grupp nollor som ska smöra för fadderierna under lunchtävlingarna nästa vecka. Jag är livrädd för fadderierna. :P Jag råkade hälsa på mitt fadderi ("godmorgon general, godmorgon TackLing" lyder frasen) men hade glömt nolleskylten, varvid de lät bli att svara och bara tittade på mig. Vilket är rätt obehagligt när de står uppradade såhär. Gah.

Annars har vi också haft vår första mattelektion idag. Boken heter "Matematisk Analys, en variabel". Den kostade 500 spänn och är på ungefär lika många sidor.

Nollningen har än så länge varit ganska trist. Men imorgon är Räkphesten, som tydligen ska vara riktigt rolig. Hoppas på det - två grillkvällar på raken har inte varit särskilt kul.

bussar var tionde minut!

Jahopp, nu är jag sedan i fredags installerad i ett studentrum i Ryd, Linköping. Rummet är inte så inspirerande (och badrummet ungefär en tredjedel så stort som mitt Gotlandsbadrum). Men, det funkar. Jag måste skaffa gardiner och mer saker att smycka väggarna med, men det får vänta tills jag har fått min sista lön. :P Jag har träffat tre av mina korridorskamrater, de enda som har anlänt än tydligen. De verkar trevliga; jag åt middag med två av dem, men har annars inte sett av dem så mycket.

Jag gick och kände mig rätt ensam och ynklig några dagar, men det blev bot på det när Johanna kom förbi på besök några dagar. ♥ Allting kändes mycket bättre efter det, blev lite mer redo inför, liksom, allting.

Imorgon är upprop och inledning på min nolleperiod. Nervositet & nyfikenhet.

Nu ska jag duscha, ta lite kvällsmat och peppa (vilket hemskt uttryck) så gott det går med ett avsnitt av Arkiv X.

barapapapapapapa~

Det var längesedan jag fick så många komplimanger på en dag som i förrgår. Det var min sista jobbdag vilket ledde till lyckönskningar från brukarna och hopp om att jag skulle komma tillbaka nästa år. "Lugn och fin" och "varsam och snäll". Buhuu. Jag fick skuldkänslor över att jag har avskytt jobbet så mycket, men till mitt försvar var det inte umgänget med brukarna som jag hatade utan mer det där att jag hade ansvar över dem utan att egentligen veta någonting och att jag inte visste någonting om vården, vårdorganisationen och hur den fungerade.

I alla fall var det ändå kul att höra att jag inte var totalt värdelös som vårdbiträde och att jag har uppskattats. :)

Och nu är det ett avslutat kapitel. (Tack och lov.) Dags att börja på kapitel "Linköping" istället. Imorgon åker jag. Mina sista Rättviksdagar har varit fyllda av packande, men jag och Johan var även på en spelning med ett reggae-jazz-indie-band igår samt tog ett sista dopp i Siljan idag.

Aja. Nu ska datorn packas ned också.

"som den där tjejen med hästen i sagan om ringen"

I Stockholm pågår Pride. I Rättvik pågår Classic Car Week. Som vi kom fram till saknar respektive festbesökare knappast varandra. (Och på något sätt känns det som att jag drog en nitlott i det stora hela.)

Men jag har åtminstone bara 6 jobbdagar kvar nu. Sen är det faktiskt ganska snart ajöss med Rättvik; jag flyttar för tusan nästa vecka. Jag håller på och flyttpackar så smått och har ungefär samma problem som senast jag flyttade: vilka böcker ska jag ta med? Favoritbok innebär ju inte alltid att det är en "läsa om"-bok. Ack, ack.

the gum you like is going to come back in style

Idag satt jag vid datorn och slappade/hade tråkigt och hade nyss kommit hem från jobbet när Helena ringde och skulle åka genom Rättvik alldeles strax. Så min annars gråa Rättvikstillvaro livades upp av ett litet spontanbesök. :D

Annars har jag inte gjort mycket annat än jobbat den senaste tiden. Jag och Johan har tillverkat mjöd, men vi inte har smakat resultatet än eftersom det ska stå några dagar. Jag har läst igenom hela webbserien johnny wander som är så himla skönt ritad och har totalt meningslösa poänger, men den är liksom beroendeframkallande, avslappnande. Jag har fått ett häfte för att repetera kemi inför terminsstarten. (När ska jag hinna?) Är även löjligt förtjust över detta. För liksom. Tweed.

lite saker bara

1. Jag kom in på kemisk analysteknik i Linköping till hösten. Jag flyttar om lite mindre än en månad.
2. Jag har sökt boende i det så kallade studentghettot Ryd, för trots att jag var ganska stolt över mina 700 köpoäng så var Ryd det enda poängen (och pengarna) räckte till.
3. Jag har ca 5 lediga dagar innan jag flyttar. Jag kommer alltså att få fullt upp.
4. Jag vet inte ens om jag egentligen vill plugga kemisk analysteknik. Vart tusan får jag jobb efter den examen?

Jag vet inte alls vad jag vill och har inte tid att fundera. Det är liksom bara att hänga med som någon slags, vet inte, trasdocka? Som kastas fram och tillbaka. Mina liknelser är inte vad de borde vara.

Jag saknar Gotland och vännerna där otroligt mycket. Tänk om man kunde spola tillbaka ett år och ha det hela framför sig igen. Men jag ska försöka följa Fårösunds uppmaning, uppspikad på Bungehallens fasad som den var.

self-pity, bleh

Kan inte juli bara vara över? Det är så fascinerande med tid - jag vet ju att helt plötsligt kommer juli faktiskt vara över, men först måste jag ju arbeta mig igenom den, vilket nu känns ganska oöverkomligt. "Arbeta" är nyckelordet. Jag tycker helt enkelt inte om mitt nuvarande jobb. Jag kommer hem efter ett pass och oroar mig över att jag ska ha gjort något fel, glömt någon medicin eller vad tusan som helst. Jag hoppas att jag vänjer mig någon gång för annars kommer den här månaden vara outhärdlig.

Oh, I'm sorry. Did I insult you? Is your body mass somehow tied into your self worth?

Jag och Johan cyklade ner till Tina och tog årets första dopp idag, kanske lite väl sent men jag är väl inte den som plågar mig i kallt vatten i onödan. Var himla skönt i vattnet nu iaf, precis lagom. Sen kom jag hem och fick höra att det numera är badförbud i Siljan pga en brusten avloppsledning. Visserligen gällde det inte stället där vi badade, men det dämpade ändå suget att bada i Siljan en del. Aja.

Sen grillade vi på kvällen och liksom, på det hela känns det som att jag har en skön ledig vecka. :)

PS. Det finns ett ställe i Dalarna, utanför Rättvik, som heter Limbo. Hm.

big lake run

Var inte sådär jättekul att cykla runt i det här under mitt arbetspass, som tur var hann jag sluta förmiddagspasset innan det blev som värst. Och jag är på Knekten (ett boende) ikväll, så jag slipper avgasas ihjäl. Ser inte fram emot att jobba under Classic.

Av någon anledning hade de även placerat ut livs levande kameler i en av Rättviks rondeller. Hmm.

stööööödstrumpor

Jag inleder min fantastiska(?) karriär som vårdbiträde med en delad tur, dvs jag har jobbat fram till ett och cyklade hem. Ska iväg om en timme för att jobba ett 16:00-21:00-pass också. Det känns extremt motigt att cykla iväg igen. Jag vill helst bara lägga mig ute i skuggan och låta hjärnan smälta allt.

Men eh. Nu ska jag gå och ta lite lunch.

it will be slow, painful and involve pointy things!

Jag är ohälsosamt besatt av den här screencapen. Jag liksom öppnar den, fnittrar några minuter, stänger. Sen går det några minuter och sen måste jag öppna den igen och processen upprepas. Den är "bitch, plz" förkroppsligad. <3

Dålig humor åsido så vad jag hos läkaren igår och knölen bakom örat är troligen en svullen lymfkörtel. Som tydligen kan vara kvar hela livet, om det är så. Så länge den inte gör ont så är det helt okay för mig.

Nästa vecka börjar jag jobba. Ångest.

"dig it in there mr spo--"

Igår satt jag i elva timmar på en liten trästol och lyssnade på information om etik och bemötande inom hemtjänsten, fick delegationsutbildning osv. Pui Jin var också där och höll mig sällskap, men det var det enda positiva med hela dagen. Jag kom hem vid åtta.

Jag tror aldrig det har krupit så mycket i kroppen tidigare, någonsin. Jag är en sån som måste vrida och vända på mig och byta position var femte minut, men det finns helt enkelt inte särskilt många sätt man kan sitta på en sån stol. Frustration.

Imorgon ska jag ner till Rättvik till 10:00 och träffa en läkare som ska få klämma och peta på knölen som dök upp bakom mitt öra för 2-3 veckor sedan. :/

För övrigt så har jag tillbringat den senaste veckan åt att se klart säsong 4 av Criminal Minds, såg säsongsavslutningen för några dagar sen. Är det verkligen meningen att jag ska vänta tills september för att få se hur det går?

You are awesome. <3

Tack vare Bones så har jag en liten crush på TJ Thyne, men jag är ganska säker på att jag hade tyckt att den här kortfilmen var helt underbart skön även om jag inte hade känt till honom. Jättesöt!

the norwegians are leaving!

Den här veckans resrutt har varit Söderbärke-Västerås-Stockholm-Rättvik. Förra lördagen åkte jag och mormor ned till Söderbärke och ägnade några dagar åt att läsa, fika, mata ärlorna, sitta ute i solen, bränna sönder (liten överdrift) knävecken och klippa en massa gräs. Det bästa var precis när vi kom dit och jag klev in i det södra sovrummet och det luktade Södra Rummet, sommarlov och kravlöshet. All stress från inskolningsveckan på hemtjänsten bara gled bort medan jag andades.

Jag och mormor åkte senare vidare till Västerås, övernattade i mormors lägenhet och sedan vidare till Stockholm för att se Åsas examen. Utbildad sjuksköterska nu! :)

Och nu, tja, är jag hemma i Rättvik igen. Jag ska ägna de närmaste dagarna åt att göra absolut ingenting. Helst inte gå utanför dörren, men jag antar att jag måste ge mig ut på hundpromenader i alla fall. Idag ska jag släpa mig iväg till vallokalen också.

Try not. Do or do not. :P

Jag har söndagsångest. Jag har inte haft söndagsångest på ett år. Det existerade liksom inte på Gotland. Veckodagarna var lika trevliga som helgerna. Suck. Jag har verkligen ingen lust att börja jobba imorgon. Mest irriterande är det för att imorgon är det inskolning, dvs. jag vet inte alls vad något kommer att innebära eller hur något kommer gå till. Jag vet inte hur jag ska fylla i min timrapport och jag vet inte ens vem jag borde fråga. Jag tycker inte om att inte veta. Visserligen kommer jag ju att lära mig tids nog men till dess planerar jag att gå omkring och vara stressad över min okunskap.

Because of the inherent absence of light!

Min tid i Rättvik börjar bra. Jag sov till tolv. Åt rabarberpaj till frukost. Halv två kom Fia förbi och vi gick ut med hundarna. Det duggade men kändes skönt. Det är lugnande att vara ute och gå när det regnar. När jag kom hem igen låg ett kort till mig i brevlådan från Pui Jin. Det stod "du gör mig glad".

Jag har fortfarande inte packat upp & jag har fortfarande inte hittat min mobilladdare.

adressera till djurens brevlåda tack

Jaha, nu sitter jag här igen. Jag och pappa åkte från Fårösund vid 6 imorse. Jag var mest bara trött och orkade inte känna något, riktigt. Gotlandsfärjan får mig alltid på lite dåligt humör (tur att jag slipper åka den mera i all fall) men jag blev lite gladare när vi körde upp på fastlandet och solen sken och jag och pappa lyssnade på Johnny Cash och Norah Jones under de 5+ timmarna det tog att köra hem.

När jag väl var hemma hade jag fått mitt arbetsschema och som det ser ut nu börjar jag inte jobba (förutom inskolning om en vecka) förrän efter midsommar. Det innebär att jag har hela försommaren att bara njuta av. :)

Jag och mamma vandrade omkring i trädgården och hon visade mig alla blommor och det här är verkligen den perfekta tiden att komma hem på. Våran körsbärslund står i full blom och det finns påskliljor kvar, gräset är grönt och härligt högt. Så himla, himla fint.

Hm, ja, nu sitter jag här hemma i mitt gamla flickrum med golvet bokstavligt talat helt täckt av kassar och väskor som inte har packats upp. Jag har försökt hitta min mobilladdare men vet inte i vilken kasse den ligger. Som det är nu är datorn det enda jag har packat upp.

Och så matvarorna förstås. Jag hittade decilitermåttet från min gamla lägenhet i mitt makaronpaket. Av alla saker att råka sno. Jag undrar om Birgitta kommer att skicka en faktura på den.

skolavslutning

Imorgon är det skolavslutning. Jag känner mig trött, jag ogillar de sista dagarna av någonting för de är liksom aldrig något annat än "sista", ett utdraget hejdå och jag har svårt att må bra över att det här året snart är över. Just nu är jag ledsen, men jag är ju samtidigt så himla glad över att jag valde att komma hit. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle ha varit om jag hade gått direkt till universitet/högskolan och pluggat. Vet inte om jag hade orkat. Jag vet inte om jag orkar nu heller, men jag känner mig mera, vet inte, distanserad? Lite mera erfaren, lite mera okay med att saker får bli som de blir. Jag har fått ut så mycket av det här året, på många olika sätt, tack vare många olika människor. Jag är så glad över det.

jag borde egentligen sova

När jag vaknade imorse insåg jag att jag stirrade in i en vit vägg. Jag vände mig i sängen och möttes av ännu en helt kritvit vägg. Jag har tagit ned allting från väggarna nu och lagt nästan alla ägodelar i lådor och påsar. Det ekar när jag lyssnar på musik. Jag förstår verkligen inte varför vi måste flyttstäda flera dagar i förväg, för jag mår verkligen psykiskt dåligt av det här kala vita tomma rummet.

Idag var författaren Ida Linde på besök hos klassen och pratade lite om sitt författarskap och hade workshop med oss på eftermiddagen. Hela klassen var lite awkward och blyg, men jag tyckte om henne väldigt, väldigt mycket. Är det dumt att säga att hon bland annat hade en behaglig röst? Jag tyckte om hennes syn på skrivande och skrivövningarna vi fick göra var egentligen ganska enkla men roliga för man kunde göra så mycket med dem.

Jag vet inte vad det var hon sa som fick med att tänka på det, men av någon anledning började jag tänka på svenskundervisningen på högstadiet och gymnasiet och kände hur lite jag fått ut av den, egentligen. Jag menar, vad lite jag fått ut av sånt som faktiskt spelar roll för mig. (När jag gick i nian uppmanades jag fortfarande att kommentera bokens illustrationer när jag skrev recensioner.)

Jag borde inte jämföra högstadiesvenskan med det vi gör på skrivarlinjen, det är ju inte samma sak. Ändå kan jag inte låta bli att tycka att det är synd. I princip allt vi gör på skrivarlinjen är intressant och gör mig glad över litteratur och kultur. När jag tänker på svenskundervisningen tänker jag på trista artiklar som skulle omvandlas till referat, analyser av texter (analyser som kunde anses vara rätt eller fel) och på betygsatta noveller. Det fanns liksom aldrig någon uppmuntran från något håll att svenskämnet skulle kunna vara kul. Synd.

pannkakor och vänsterhänthet

Inatt drömde jag att jag stekte pannkakor. Lite skillnad från igår natt. Jag bara stod där och stekte och högen pannkakor blev större och större. Jag har försökt hitta "pannkaka" i olika drömlexikon men det finns inte.

Jag läste någonstans (nu hittar jag inte länken) att om båda föräldrarna är vänsterhänta så är det en 26 % chans att även barnet blir vänsterhänt. Jag undrar var statistiken säger om vår familj, där mamma är vänsterhänt, pappa högerhänt och alla tre barnen vänsterhänta?

Nä, jag tror inte jag hade något jag egentligen ville säga med det här.

jag tror jag fick spjuten från sagan om ringen. kanske.

Nattens dröm var, tja, inte så jättetrevlig. Den utspelade sig i min gamla gympasal från högstadiet, under en idrottslektion. Vi (jag vet inte vilka "vi" var dock, tror inte att jag kände någon där) hade någon slags tävling där vi var uppdelade i två lag och varje lag fick en sådan där blå, tunn matta som vi skulle bära omkring på för att skydda oss.

Själva tävlingen gick ut på att vi hade en massa vapen liggandes på golvet i salen och vi skulle försöka springa omkring med mattan och plocka upp vapen och slåss mot motståndarlaget. Jag minns en massa svärdsdueller lite vagt, men huvudgrejen med drömmen var att det fanns en stor hög spjut mitt på golvet och motståndarna hann dit först och började inleda organiserade spjutattacker där de kastade spjut i omgångar så att det regnade spjut över oss och vi fick lov att lyfta vår matta över våra huvuden för att skydda oss. Till slut var våran blåa matta helt söndertrasad. Jag började känna att jag inte ville dö över en jumpalektion så jag stack upp i omklädningsrummet och förfasades, av någon anledning, över att duscharna var så äckliga och att det var massa folk där.

Men, eh. Det starkaste minnet av drömmen är ändå spjuten som kom emot oss flera gånger. Inte direkt en mardröm, men det var stressande på något sätt.

Och jag vill inte veta vad Freud skulle säga om den drömmen, särskilt inte spjuten.

peas! it's also found in peas!

Igår hade vi vårt sista textsamtal. (Jag gillar inte riktigt när man kan börja tänka "sista" om saker.) Gårdagen bestod även av en timmes sömn på Johannas säng, några omgångar kubb och nostalgitripp när klassen samlades på kvällen för att titta på Lilla Sjöjungfrun.

Om exakt en vecka kommer pappa att vara här och hjälpa mig att packa in mitt liv i Volvon och på söndagen kommer jag att vara fastlandsbo igen. Redan på tisdag ska vi ha flyttstädat lägenheterna och nej, jag förstår inte varför vi ska ha städat redan då men jag vet att det innebär att jag borde börja städa idag. Jag har ju faktiskt inget bättre för mig idag. Egentligen. (Förutom att läsa dåliga Criminal Minds-fanfiction, skriva brev, läsa i Ida Lindes bok och gå och handla och sånt.)

Do you mind not farting while I'm saving the world?

Imorse när jag vaknade låg jag och huttrade och svettades på samma gång. Jag tänkte att det nog kunde vara vanlig morgontrötthet så jag gick upp ändå men jag fortsatte att känna mig konstig och seg så på något sätt hamnade jag i sängen igen och drog täcket över huvudet och skickade sms till Johanna att jag skulle skippa skolan idag. Sov oroligt några timmar till och vaknade runt halv tolv av att brandlarmet(!) gick igång. Jag hann precis vakna och kasta mig upp när det stängdes av igen. En tid senare upprepades samma sak. Jag hörde en massa hamrande och spikande också, så jag antar att det var arbetare som höll på att fixa med något.

Inte det bästa sättet att vakna, men jag mådde i alla fall bättre efter att ha sovit. Gick och lyssnade på Ellas spelning vid 2; de var verkligen jättebra. Deras allra bästa. ♥

Jag kommer ihåg när jag åkte hit på intervju förra året och vi fick se de dåvarande Ella-eleverna spela sin sista konsert. Då kände jag mig bara bortkommen och hörde inte hemma. Var det verkligen bara ett år sedan? Nu har jag bott här i ett år. Gosh.

om att gå upp i vikt

Jag känner att jag har ätit dåligt den här helgen - har liksom bara inte haft tid eller lust. (Trots att jag tycker om att laga mat.) Det märks så obehagligt tydligt efter bara en helg att höftbenen sticker ut lite mer än vad de borde och att magen är plattare. Det känns det så otacksamt det här med att försöka gå upp i vikt, när det ändå går back efter en oinspirerad helg. (Jag efterlyser viktökningsguider.)

Alternativt skulle jag inte ha något emot att bo på en ort med snabbmatställen i området. För oinspirerade dagar.

Dude, could you be more gay?

Idag har det varit varmt och solen har skinit hela dagen i Fårösund. Irriterande när solen letar sig igenom persiennerna. Dagen har vi tillbringat i vårt mörklagda klassrum med DVD-spelare, projektor och tredje säsongen av Supernatural. Jag tycker om Supernatural. Det känns liksom som en tv-serie som njuter av att vara en tv-serie och inget annat. Vilket kanske låter rätt dumt, men äh.

Under dagen fick vi ett sms av Ludde där han skrev att vi inte skulle börja förrän klockan ett imorgon och då skulle vi planera de två kommande (sista) veckorna samt ha med oss pengar och köpa de antologier vi vill ha. Det blev att promenera till Bungehallen med Johanna och ta ut pengar, men det var skönt att få lite luft. Det var en fin kväll och Fårösund var lika tomt som alltid.

Nu borde jag diska, duscha och jag borde definitivt läsa mera i Kicki och Lasse. Jag ligger 150 sidor efter min tidigare uppsatta plan. Inte bra.

Valborgsmässoafton

Jag tycker inte om Valborg. Det är en meningslös högtid på alla sätt och går på det hela ut på att frysa och supa och jag associerar kvällen med fulla högstadiebarn. Men jag ville i alla fall vara med och lyssna på mina klasskamrater Micke och Josefin när de skulle läsa vårdikter vid Bunge sockens Majbrasa, så vid halv nio var vi några stycken som drog oss bort till den lokala Majbrasan. Det var trevligt. Det vara massa Fårösundare där och allting var oorganiserat och oinspirerat som det brukar vara vid Majbrasor men jag tycker om att lyssna när mina klasskamrater läser dikter. Efter ett tag gick vi tillbaka till skolan igen och tog fram lite cider, salta pinnar och vårt hemmagjorda chokladgodis från releasefesten igår. Efter lite umgänge drog vi oss hemåt och nu senast har jag halvsovit (jag somnade nog till helt några gånger) i Johannas säng under filtar och med en massa kuddar medan hon såg ikapp mig på Supernatural.

Så det har ändå varit en bra Valborg. En sån kväll som gör att jag känner att jag vill inte flytta härifrån om två veckor.

Maybe he was rolled up in a carpet?

Jag hade en dålig dag idag - kände mig helt seg och lyckades aldrig skriva något vettigt till skrivövningarna och självförtroendet liksom bara sjönk obehagligt fort. När jag kom hem kröp jag helt enkelt ner under täcket och värmde mig och lyssnade på John Denver.

Sedan lyckades jag masa mig iväg till gymmet i alla fall och jag är så glad att jag gjorde det. Jag mår verkligen sjukt bra efter att ha gymmat. (Känner mig lika överdrivet hurtig som Blondinbella när jag skriver så men äh.) Innan jag flyttade till Fårösund kände jag mig alltid för self-conscious när jag skulle gymma och vågade aldrig ta i så mycket som man borde men nu när jag har lärt mig ignorera andra på ett annat sätt så är det bara skönt. Grymt bra sätt att arbeta ut frustration/irritation/ångest och man får faktisk en underlig kick av självförtroende efteråt.

Mimmi frågade precis om jag skulle hem nåt till Rättviks marknad i helgen. Kände plötsligt ett sug efter varma chips och sockervadd. Men rent logiskt kan jag ju inte betala tusen spänn jag inte har för att åka till Rvik en helg.

djupa andetag

Jag kom bara att tänka på, tonåren, högstadiet antar jag, och jag brukade ha ögonblick när allting jag kände bara brukade sugas inåt och jag mådde spontant dåligt, oroskänslor och jag bara ville bort från mig själv och jag brukade få känslor av att världen kändes väldigt avlägsen från mig, eller i alla fall mitt medvetande.

Jag lärde mig efter ett tag att känna precis när en sån attack skulle komma och tog en paus från allting och tog ett djupt andetag och försökte slappna av. Det funkade. Man liksom samlade och stabiliserade sig själv.

Jag bara kom att tänka på det nu för jag låg på sängen och inte gjorde någonting särskilt. Nu när jag tänker på symtomen så skulle det kunna vara någon slags panikångest, jag vet inte för jag pratade inte med någon om det, direkt, för det kändes så konstigt att beskriva. (Och jag ville inte att folk skulle tro att det var något fel på mig – jag måste ha varit vad, 13 år?) Och nu har jag inte varit med om något sånt sen runt åttan/nian.

hade jag fortfarande varit kvar på gymnasiet hade jag haft måndagsångest nu

Idag hade vi inga lektioner, men jag gick ändå upp till frukosten. Kände mig väldigt duktig och mådde bra av att solen sken. Satte mig i datasalen och skrev utvärderingen av skolåret som Ludde hade bett om. Sen gick jag och Johanna och handlade och fick reda på att det hade bestämts att vi skulle ha möte efter förmiddagsfikat. Jag erkänner att jag kände mig väldigt oengagerad i mötet, men det fortlöpte i alla fall. Sen lunch, och nu sitter jag hemma och vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag tror Johanna kanske skulle städa så jag vågar inte försöka övertyga henne att vi ska titta på Numb3rs. Så jag lyssnar på gammal Amerikansk country/folkmusik på last.fm. John Denver, Cat Stevens, Dan Fogelberg osv. "Gubbsmak" galore. :)

När jag ändå bara sitter här och inte har nåt för mig känns det som att jag lika gärna kan sortera högen papper på köksbordet. Kanske. Kanske inte.

Kill the monsters - Steal the gadgets - Stab your buddy!

Gårdagen gjorde mig glad. Vårt textsamtal var slut lagom till klucko tei, alltså förmiddagsfikat och sen satt vi i solen på skolans altan i princip hela dagen. Dagen bestod av umgänge, försök till att skriva, läsning ur Kathy Reichs nyaste bok, muffins, ful solbränna, två omgångar av Munchkin Impossible och siamesiska bananer.

Det var en bra dag.

(Fotot är skamlöst stulet från Annelies blogg.)

älskar, älskar inte

Jahaja. Har varit fint väder idag, sådär så att jag tog en promenad utan att behöva jacka. Sånt gillar jag. Något annat jag gillar är den enorma mängden blåsippor i Fårösund. Något jag inte gillar är den enorma mängden myror som har börjat komma fram. Jag har inget emot myror, personligen, men jag har nog aldrig sett så mycket myror i ett enda samhälle tidigare.

Idag är nog en sån där dag när man (jag) fixar med allt det där nödvändiga. Jag har en maskin med tvätt igång och ska hänga den tvätt som är klar. Sen lite grovstädning, och så måste jag skriva på uppgiften tills på fredag. Känner mig inte så motiverad.

Sen måste jag laga mat, också. Dagens middag på Markan bestod av pannkakor (eller crêpes då) med räkor + massvis med dill. Jag ogillar dill. Dill är en av få saker vars smak gör mig lätt illamående. (En annan sak är grönpepparsås. Om nån undrar, menar jag.)

någon borde troligen säga be careful what you wish for (panik över alltings stillastående)

Jag mår inte dåligt. Det lutar mer åt bra än dåligt faktiskt. Jag har egentligen haft en skön dag, Ludde föreslog en promenad efter förmiddagsfikat och sedan att vi skulle sluta efter lunch för att han skulle iväg till vårdcentralen. Annelie, Johanna, Ellinor, Sara och jag gjorde ett försök att se på Numb3rs, men efter något avsnitt började DVD:n att hacka för mycket.

Men väl hemma gjorde jag ett försökt att läsa i Indrivaren av Robert Kangas eftersom vi ska ha seminarium på den på torsdag men trots att jag gillar boken kunde jag bara tvinga mig själv att läsa några meningar innan jag kände någon slags panik. Det slutade med att jag drog på mig jackan och gick ut på promenad i en timme tills middagen.

Jag känner mig bara rastlös och omotiverad. Jag skulle vilja ha något jag känner att jag vill jobba på, ett mål av något slag. Skrivandet går segt, det krävs liksom känslor för att skriva och jag känner väldigt lite just nu. Ingen drivkraft alls. Jag skulle vilja ha något att låta hjärnan gå lös på.

vår

Så efter en intensiv men jätterolig vecka i Estland (jag kanske skriver mer om resan senare) och en mysig helg hos Åsa och Markus i Stockholm kom jag tillbaka till ön igår kväll. Det var skönt att kliva iland och inse att det börjar bli grönt, löven börjar spricka upp lite smått och det finns en massa vårblommor: jag är glad över att vara tillbaka. När jag kom fram gick jag och Johanna och handlade mat och godis och sen blev det både påskavsnittet av Doctor Who, det Bones-avsnitt som sändes på tv och sedan lite Arkiv X för våran del. Plus fanta, te och Johannas gratis chokladkaka. ;)

Men i kontrast så har det tydligen hänt sjuka saker på skolan under min frånvaro. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det, men det är en trist stämning. Två fall av misshandel på mindre än en vecka?

den kommande veckan...

Det stör mig lite att det finns ett nytt avsnitt av Doctor Who ute och jag har inte sett det än. Jag hade planerat titta idag, men dagen blev full av packning, ansökan till högskola (det blev kemisk analysteknik i Linköping, varför vet jag egentligen inte men något får mig att tycka att det verkar intressant) och sånt. Dessutom var datorn upptagen större delen av dagen, så ingen Doctor Who för mig.

Imorgon vid åtta går min buss mot Borlänge, som sedan ska bytas mot tåg till Sthlm. Jag kommer ha sex timmar att fördriva där - vet inte riktigt vad jag ska göra. (Min packning är faktiskt inte så tung--vad har jag glömt?--så jag kanske kan vandra omkring lite, har t.o.m. en gammal förköpsremsa till t-banan.)

Sen kommer jag att möta upp klassen och så kommer det att bära av till Estland! Jag ser fram emot det en massa, även om jag kanske känner att vårat program kommer vara väldigt späckat. Är hemma i Sverige igen på fredag så jag stannar hos Åsa över helgen. Tillbaka på Gotland är jag söndag eftermiddag.

Så, massa resande för mig.

min dag (spänning)

Jag kom, jag såg, jag fikade. Först hemma, en stor bit morotskaka, sen muffins hos Fia. Inte för att jag inte njöt båda gångerna. ;) Jag har inte gjort så mycket idag. Spelat lite Mariokart med Johan, gått ut med hundarna, badat bastu, sett om några avsnitt av Bones...jag trivs.

Jag tror inte att jag behöver så mycket mening i mitt liv. Lite sorgligt.

to-do list

Saker jag måste göra:
- Boka tåg & färjebiljetter
- Kolla utbildningar (ha sista minuten-ångest)
- Leta upp och logga in på mina bostadskösidor
- Ringa om jobbet (senast torsdag)
- Skriva något att lämna in till nästa textsamtal (senast fredag)

...det är inte så mycket egentligen. Det känns som mer än det faktiskt är.

Jag vill verkligen, verkligen se den här filmen. Den verkar helt underbar ju! (Varför har jag inte hört talas om den tidigare?)

kinda cute but generally useless in the wild

Idag kan jag meddela att intervjun jag skulle på var mer av en informationsträff och att jag troligen kommer att vara timanställd vikarie på hemtjänsten i sommar. Jag vet inte hur mycket jobb det innebär, men jag kommer väl troligen få tjäna lite pengar i alla fall. :)

Igår tog jag bussen ned till Rättvik för att träffa Pui Jin. Det slutade med att vi gick en promenad ut på Långbryggan och satt där i solen och pratade - mysigt! Blev lite kallt efter ett tag dock. Siljan är fortfarande helt isbelagd.

På ett nördigare spår så hittade jag en söt Zack-fanvideo på Eric Millegan's hemsida, sammansatt av klipp från första säsongen; sådant där som man bara blir glad av och man kan liksom låtsas att hey, allt kommer att bli bra. ♥

Men, mnä, nu ska jag slita mig från datorn för att hitta något att äta till lunch.

(i can't decide whether you should live or die...)

Så efter 10 timmars resa är jag hemma i Rättvik igen. Jag kände för att bryta ihop lite grann när jag klev på tåget i Borlänge och det var smockat med folk (läs fjortisar) som jag antar var på väg hem från skolan och det fanns inte en enda sittplats på hela tåget så jag satt på golvet och halvsov och lyssnade på musik och tjurade. Det är bara inte rätt att fjortisar ska sno alla sittplatser när man själv har varit uppe sen 04:00 och rest hela dagen. Inte rätt.

Jag kände mig ganska likgiltig (fel ordval men orkar inte komma på något mera passande) inför tanken att komma hem, men nu när jag väl är det så känns det bara mysigt. Har blivit hälsad välkommen hem av hundarna, ätit hemlagat lyxig middag med mamma och pappa och druckit te och bara tagit det lugnt. Till påsken kanske Åsa och Johan kommer också. :)

Nu har jag bäddat sängen i mitt gamla rum och slogs av tanken att det v e r k l i g e n är tyst här. Inga dörrar som smäller, inget folk som pratar utanför, inget kylskåp som låter när man ska sova. Det är oerhört tyst i mitt rum. Jag störs inte av ljuden egentligen, jag trivs faktiskt med dem, men nu när jag ”hör” tystnaden så känns det oerhört rogivande. Det är så hemma.

"gör som vi, skaffa en cocker spaniel"

Om ca 5 timmar kommer min väckarklocka ringa och jag kommer tvinga mig själv upp mitt i natten för att slänga i mig frukost, ta min packning och släpa mig ut genom dörren och till busshållplatsen. Det är så jobbigt att ta sig från ön - buss till Visby, båtbuss till färjan, färjan till Nynäshamn, båtbuss till Centralen och sen tåg till Borlänge, sen Rättvik. Bleh.

Blir inte bättre av att jag känner separationsångest: vill inte riktigt lämna ön just nu. Det har varit massa varmt och vårlikt idag, sådär så man kan gå utan jacka utan att frysa. Efter middagen gick jag, Johanna D och W, Annelie, Josefin och Ellinor en liten promenad och hamnade på bryggan och satt och pratade medan solen gick ned. Det är så synd att vi slutar redan i maj; jag hade velat tillbringa sommaren här också.

...jobbekymmer. så att säga.

Okay, så hur många förutom mig har lyckats få en tid för en arbetsintervju utan att veta vilket jobb det gäller? När jag fick samtalet var jag helt säker på att det gällde ett särskilt jobb men sen insåg jag att alla jobben jag har sökt faktiskt har kontor på samma ställe så det kan egentligen vara vilket som helst. Vad gör jag? Exakt när under intervjun kommer jag få reda på vad det gäller? Kommer jag få reda på vilket jobb det gäller?

I find very few people scary once they have been poked in the eye.

Tårtkalaset igår var trevligt. Chokladtårta, Alidas morfars fulvin och umgänge är uppenbarligen en väldigt bra kombination för måndagskvällar.

Idag insåg jag varför det har luktat lite illa i min kokvrå på senaste tiden. I lördags tog jag nämligen ut mina kycklingfiléer ur frysfacket för att slänga dem då jag insåg att de inte blev genomfrysta och dessutom var ganska gamla. Av någon anledning slängde jag dem aldrig direkt och sen så hamnade de under en massa bråte i diskhon och så har de legat och tinat några dagar för länge. Lukten när jag tog ur dem ur påsen för att slänga var ganska otrevlig, så att säga. Blir inte bättre av att den hänger sig kvar i lägenheten fortfarande.

Jag har gjort väldigt lite idag. Gick till skolan trots att jag inte behövdes där eftersom vi hade eget arbete med antologin. Jag hade en vision när jag klev upp att jag faktiskt skulle gå på idrotten iaf, men ångrade mig snabbt. Jag hängde i klassrummet någon timme, tog sen en promenad och lyssnade på musik. På eftermiddagen var jag och klippte mig (precis likadant som förut fast något kortare, hm) och tog ännu en promenad i solen. (Om det är något jag saknar från gymnasietiden så är det nog promenaden till skolan när jag bara gick och lyssnade på musik och bara tänkte.)

Några avsnitt av Bones har avverkats tillsammans med Johanna, godis har införskaffats och allt är liksom, ganska bra.

Jesus is not a zombie!

På fredag, 05:20, går bussen från Fårösund till 07:05-färjan i Visby. Hooray. Menmen, 17:00 kommer jag i alla fall att vara hemma i Rättvik på en veckas påsklov. Veckan efter det möts vi upp i Stockholm och åker till Estland med klassen och vet ni vad det innebär? Jag måste packa i två steg. Passet får jag absolut inte glömma i Fårösund, och på grund av det så har det fastnat totalt i min hjärna. Jag tänker på mitt pass 24/7 just nu.

Idag har vi jobbat på med antologin. Eftersom jag var i korrekturläsningsgruppen hade jag gjort det mesta av mitt arbete under helgen, så jag gjorde egentligen inte så mycket. Jag har fått frågan "om du var en tapet, hur skulle du se ut då?" och kunde inte svara. Johanna löste det genom att gå in på en sida och hitta en tapet som hon tyckte var "typiskt mig". Jag blev faktiskt ganska nöjd med resultatet, även om jag har lite problem att beskriva den i ord. Men, det är bra, right?

Alida fyller 20 idag, så snart ska jag på tårtkalas. :)

(Psst! Det här är den tredje Bones-referensen jag gör i rubriken till mina inlägg.)

like totally, dude

Jag vaknade kl 7:20 av att väckarklockan ringde - hade ställt den igår av ren vana, antar jag. Efter ett ögonblick av förvirring somnade jag om igen och vaknade 13:30. Ännu mera förvirring. Vad hände med dagen? Jag hade tänkt storstäda, men nu fick jag ju lov att äta frukost i sängen och ta en lååång (dagens miljöbov) dusch. Städade badrummet i alla fall, sen vart det ju dags för middag och nu har jag hållit på och tvättat konstant sen 18:00. Har gjort halvhjärtade försökt att börja städa mera, rullat bort mattorna, plockat lite och så, men har en massa kvar och lägenheten ser mest bara värre ut än vanligt. Träffade Annelie och Therese utanför tvättstugan och de bjöd mig till Therese att umgås och äta lite chips och så. Känner mig mest trött och grinig och all over the place just nu. En gnutta skuldkänsla riktad mot mig själv för att jag känner för att vara asocial.

Micke kom förbi för en stund sedan för att lämna tillbaka mina Sagan om Ringen och Twin Peaks DVD-boxar. Han hade alltså sett båda säsongerna av Twin Peaks och de utökade versioner av Sagan om Ringen-filmerna på mindre än en vecka. Respekt.

(Jag tror det tog mig och Johanna åtminstone 2 veckor att se två säsonger av Bones.)

"How many times do you want me to poke Zack?"

Glömde förresten nämna att jag idag, mot förmodan, har fått Internet till lägenheten! Det är segt, men det funkar. Jag är inte särskilt kräsen nuförtiden. (I've been roughin' it?)

Internet hade indirekt kunnat betyda att jag och Johanna hade kunnat ägna helgen åt ett maraton med säsong 4 av Bones, om hon nu inte hade tillbringat helgen i Stockholm. Pfft.

Jag borde ha städat för länge sedan, min tvättkorg är full och jag borde korrekturläsa folks texter till antologin. Well well.

inte okay

I måndags var det strömavbrott i hela Fårösund. (Förutom byggnaden jag för närvarande bor i eftersom den tydligen har en egen generator, men det hjälpte inte så mycket eftersom jag skulle iväg på tårtkalas.) Det visade sig dagen efteråt att strömavbrottet var ett förebud för något värre, det blåste nämligen helt otippat upp till snöstorm, den värsta jag någonsin har varit med om och decimetervis med snö som lade sig. Idag har det varit grått och snön har blivit slask. (Slask som en skåpbil för övrigt splashade över hela mig på väg till affären, vilket bevisar min teori om att de enda otrevliga gotlänningarna är fårösundarna.)

Jag antar att det jag vill ha fram är att vintrar på Gotland s u g e r. Konstant duggregn november-januari, sen snö och regn om vartannat. Jag hoppas att snöstormen var det sista, för det är helt enkelt inte okay.

Jag hade tänkt gymma idag, men har inte haft någon ork. Dessutom degade vi i matsalen i 1 ½ timme under middagen och jag tappade orken ännu mera. Känner mig rätt nöjd med att bara slappa ikväll.

to tsutomu miyazaki...

Jag kan inte sluta lyssna på The Promise av Tracy Chapman. Så fort den har spelat klart måste jag lyssna om på den igen, trots att jag egentligen har åtminstone 30 andra låtar i min spellista.

Våffeldagen igår! Vi i klassen, inklusive Pär, var bjudna på våffelkalas hos Annelie och Ellinor. Våfflor med jordgubbar och vaniljglass - underbart. Synd bara att jag får ont i magen av för mycket våfflor, pannkakor och sånt, men det var gott och trevligt ändå.

Vi har fortfarande inte fått Internet i de nya lägenheterna, så nu är det över 40 dagar som jag har levt utan det. (Vilket är åtminstone 30 dagar mer än vad som tidigare sagts.) Jag är less nu, vore skönt att åtminstone kunna betala räkningar och leta jobb och sånt i lugn och ro utan att tvingas traska iväg till skolans datasal. (Min självdisciplin är dålig nog utan ännu ett steg som gör allting jobbigare.) Dessutom får jag lite ångest av skolans datasalar. Lysrör.

Idag har jag fått en av mina dikter översatt till engelska och lyssnat på mina klasskamraters uppläsning i caféet. Våra kollektivdikter är f r u k t a n s v ä r t bra, liksom allt det andra. Klockan fyra åker vi in till Visby för den andra uppläsningen. Känns som en lång dag, men på något sätt trivs jag med det.

framtidstankar

Hade Pär idag, mellan passen glömmer jag alltid bort hur mycket jag tycker om honom och hur svårt jag har att koncentrera mig ibland när han pratar. Jag kunde verkligen inte fokusera på analysen av Kristiina Ehins dikter och deras översättning. (Men jag tycker verkligen om hennes dikter, det gör jag.) Kunde bara inte sluta fundera på höstterminen och vad jag ska göra då.

Jag har ju velat flytta till Stockholm och läsa kurser av något slag, kanske helst japanska i ett år. Men nu har jag läst i Linköpings utbildningskatalog och det är väl kanske lite konstigt, men jag tycker kemisk analysteknik lät jätteintressant, särskilt med forensisk inriktning. Mailade till utbildningens kontaktperson och studievägledare och frågade lite saker om bredden på utbildningen, jobbmöjligheter osv och det lät bättre än jag trodde. Men...vet inte. Hur många gånger tidigare har jag inte haft fixa idéer om yrkesval? Kanske ska jag bara ta ett år och läsa in Biologi B och Kemi B och se hur det känns sen.

Det var det som gick igenom mitt huvud under dagens lektioner.

När jag kollade posten låg det ett ensamt litet vykort i facket som visade sig vara till mig. Det var en hälsning från mormor. Det är något med att se hennes handstil som gör att jag mår väldigt bra.

Annars har jag och Johanna under eftermiddagen kastat ihop ett program till klassens uppläsning imorgon på Almedalsbiblioteket. Ska bli skönt att inte delta i själva uppläsningen dock, underbart att kunna slappna av lite.

första inlägget

Jahaja, jag antar att detta är det obligatoriska första inlägget. (Där jag inte kommer att skriva någonting vettigt eftersom jag just nu är mer intresserad av hur bloggen ser ut än vad som står i den.)

Jag har ju redan en blogg så vad gör jag här, kan jag ju fråga mig själv så länge. Jag antar att jag kommer föra dagbok mer här, bara allmänt rabbla om allt det där oviktiga.